Praktik termin 5 intervjuer

Intervjuer angående praktikterminen

Jimmy Dahlqvist

Jimmy Dahlqvist, termin 6, praktiserade inom ekonomiskt bistånd i Malmö. Hans favoritdryck i hela världen är Ilias-kaffet på Sopis!

– Jag var på mottagningsenheten inom ekonomiskt bistånd i Malmö. Jag ville vara på ekonomiskt bistånd eftersom att det är ganska grundläggande och man får träffa alla slags människor. Jag ville även få en chans att testa på myndighetsutövning och få använda mig utav juridiken från termin 3.

Vad var dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag tog emot samtal från människor som ansökte om ekonomiskt bistånd för första gången. Därefter så gick min arbetsuppgift ut på att göra en första bedömning och eventuellt boka in personen på ett möte. Jag utredde även akuta ärenden, hyresskulder, tillfälliga bistånd etc. Jag hade även egna klienter som jag träffade minst en gång i månaden för uppföljning och hade en löpande kontakt med. Utöver detta så lärde jag mig väldigt mycket hur man handlägger bistånd rent praktiskt, och även mycket om klientkontakt.

Vad kändes viktigast under praktiken?
Att få en inblick i vad socialt arbete innebär, jag hade aldrig arbetat med något sådant innan rent praktiskt.

Vad var bäst med din praktik?
Att jag fick ta så mycket eget ansvar. Jag fick egna klienter väldigt fort och höll i egna samtal och möten inom 2-3 veckor.

Vad var svårast?
Att jag fick ta så mycket ansvar. Samma som förra punkten, dock så var det mitt eget val och jag sa från början att jag ville vara så självgående som möjligt. Jag fick själv möjlighet att lägga upp min praktik som jag ville, vilket i sig var bra!

Vad av det du lärt dig under utbildningen hade du mest nytta av under praktiken?
Juridiken från termin 3 och samtalsmetodiken från termin 4. Juridiken då jag arbetade med myndighetsutövning och jobbade utifrån lagen så gott som hela tiden. Samtalsmetodiken trodde jag inte att man skulle lära sig så mycket av då det kändes en aning konstlat. Det var dock ganska likt hur jag upplevde det i verkligheten och jag hade mycket hjälp med det under mina klientsamtal.

Hur kom du i kontakt med din praktikplats?
De lämnade ett telefonnummer men eftersom att det ringde så gott som hela tiden så fick jag maila dem, så att de ringde upp mig.

Vilka nya erfarenheter och kunskaper har du fått med dig?
Det är egentligen så mycket att jag knappt vet vart jag ska börja, men har lärt mig mycket om myndigheter, myndighetsutövning, klientkontakt och rent personligt att arbeta under stress med ett stort ansvar. Har lärt mig så mycket mer men ska jag ta med allt så blir det flera sidor.

Är det något du skulle kunna tänka dig att jobba med i framtiden?
Ja absolut J! Kanske dock inte hur länge som helst, men det är ett grymt ställe att börja på efter examen!

Carolina Berthlin

Carolina Berthlin på termin 6 var på ett LVM-hem i Lund under sin praktik. Hennes favoriträtt är efterrätt!

– Jag gjorde min praktik på LVM-hemmet Lunden i Lund, som är ett hem för tvångsomhändertagna missbrukare. Det är alltså en institution där man hamnar om man har blivit omhändertagen enligt LVM (Lagen om Vård av Missbrukare i vissa fall). Jag hamnade där av en slump, hade aldrig hört talas om stället tidigare, men eftersom jag var över 25 år (vilket de efterfrågar på Lunden) så matchade praktiksamordnare ihop mig med det.

Vad var dina huvudsakliga arbetsuppgifter?

Alla dagar såg väldigt olika ut, och arbetspassen låg lite olika. Jag gick på rullande schema (samma som min handledare) där man oftast jobbade 07:30-19:00 eller 11:30-23:30. Under dagarna gjorde jag allt ifrån att vara med på enskilda samtal med klienterna, deltog i gruppbehandlingar, skrev behandlingsplaner, gjorde studiebesök på andra behandlingshem, lagade mat, journalförde incidenter, bakade kladdkakor, tog emot och visiterade nyanlända klienter, m.m.

Vad kändes viktigast under praktiken?
Att ha ett nära samarbete med min handledare, då man får uppleva mycket nytt som är mer eller mindre dramatiskt och det kan vara bra att kunna bolla detta med handledaren. Min handledare stöttade mig på ett superbra sätt!

Vad var bäst med din praktik?

Klientkontakten! När man arbetar på en institution där klienterna vistas dygnet runt så blir det onekligen mycket och nära klientkontakt. Man lär sig att agera i ”skarpt läge”, man tvingas handla direkt och får möjlighet att öva mycket på att samtala med klienter.

Vad var svårast?
Klientkontakten!! (Hehe…) Samtidigt som jag lärde mig otroligt mycket av att ständigt vara i kontakt med klienterna så var det varje dag en utmaning att möta klienterna i de nya situationerna som uppstod. Tvångsomhändertagna missbrukare har ofta en mer omfattande problematik än bara missbruket, typ psykisk eller annan, som kan bli påfrestande att lära sig att hantera. Konsten att hålla sina egna känslor utanför arbetet var en riktig prövning.

Vad av det du lärt dig under utbildningen hade du mest nytta av under praktiken?
LVM-lagstiftningen. Under kandidatperioden fick jag en oerhört mycket större förståelse för hur LVM tillämpas i praktiken, och det var riktigt värt!

Hur kom du i kontakt med din praktikplats?
Praktiksamordnaren erbjöd mig platsen, jag hade bl.a. önskat att få vara inom någon slags institutionsvård.

Vilka nya erfarenheter och kunskaper har du fått med dig?
Oj… Otroligt mycket. Allt från klienternas livshistorier och vad ett tyngre missbruk innebär, till att få vara med och se hur institutioner och myndigheter samverkar i LVM-processen. Både personal och klienter har gett mig nya perspektiv på både yrkesrollen och livet i stort, erfarenheter som jag såhär i efterhand märkt att jag tar med mig vidare.

Är det något du skulle kunna tänka dig att jobba med i framtiden?
Definitivt! Kanske inte hela mitt liv inom just tvångsvården, men fick verkligen upp ögonen för missbruksvården i stort.

Erika von Corswant som älskar att kolla på serien ”Modern family” hade utlandspraktik i Uganda. Nu går Erika sista terminen på Socialhögskolan.

– Jag praktiserade på Muvubuka Agunljuse (en organisation som fungerar ungefär som en ungdomsmottagning) i Kampala, Uganda.

Vad var dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
Att informera om HIV, hur det sprids och hur man skyddar sig. Att meddela resultat från HIV-tester, medverka vid samtal med Hiv-positiva patienter och medverka på besök på skolor för att informera om sex, pubertet, könssjukdomar osv.

Vad kändes viktigast under praktiken?
Att genomföra bra samtal trots att jag och klienterna ofta talade olika språk och hade svårt att förstå varandra, samt att förklara hur HIV sprids och försöka motverka en del av de myter som finns kring HIV bland de personer jag mötte.

Vad var bäst med din praktik?
Att få träffa olika människor som kommer från helt andra förutsättningar än mig. Att få ta del av en helt annan kultur och natur och få perspektiv på hur vi lever i Sverige.

Vad var svårast?
Frustrationen över att det är få saker som fungerar på samma sätt som i Sverige, att inte kunna hjälpa personer som verkligen behöver hjälp och att jag inte kunde delta i vissa samtal eftersom språket var ett hinder.

Vad av det du lärt dig under utbildningen hade du mest nytta av under praktiken?
Samtalsövningarna gjorde att jag tyckte att det var lättare att hålla samtal. Eftersom Uganda fungerar så annorlunda jämfört med Sverige var det viktigaste för mig att jag lärt mig prata inför stora grupper och känna mig trygg i det. Jag tycker också att de teorier jag lärt mig på Socialhögskolan är en bra grund även om det var svårt att direkt applicera det på de personer jag träffade på Muvubuka.

Hur kom du i kontakt med din praktikplats?
Genom en informationsföreläsning på skolan. Året innan jag åkte till Kampala var det två tjejer som var på samma organisation som jag gjorde min praktik på.

Vilka nya erfarenheter och kunskaper har du fått med dig?
Att möta personer som befinner sig på en helt annan plats och i en helt annan situation i livet och försöka ha ett givande och hjälpande samtal. Det var väldigt utmanande att hamna i ett samhälle som fungerar så olikt Sverige, Uganda saknar många av de skyddsnät vi i Sverige kanske tar för givet och att se det tror jag ger viktiga perspektiv.

Är det något du skulle kunna tänka dig att jobba med i framtiden?
Nej, jag vill arbeta i Sverige.

Jonas Johansson

Jonas Johansson går termin 6 på Socialhögskolan. Han älskar serier och tittar allra helst på ”24” eller ”How I met your mother”. Han hade sin praktik i Lund som sjukhuskurator.

– Jag var på universitetssjukhuset i Lund, som sjukhuskurator på hematologen (allvarliga blodsjukdomar) och kirurgen (olika cancersjukdomar). Jag har alltid varit intresserad av sjukhusvärlden och hur det fungerar att arbeta i en organisation där man samarbetar så mycket med andra yrkesgrupper i sitt dagliga arbetet.

Vad var dina huvudsakliga arbetsuppgifter?

Sjukhuskuratorns största del av arbetet är samtal. Jag hade en hel del samtal med patienter, av olika form, oftast stödsamtal. Jag fick även hjälpa patienter med frågor gällande migrationsverket, försäkringskassan och andra saker de behövde hjälp med, exempelvis sjukskrivning och andra uppgifter som underlättade deras sjukhusvistelse.

Vad kändes viktigast under praktiken?

Att få hålla i många egna samtal med patienter i utsatta situationer. Det kändes värdefullt att få pröva sig själv i samtalsledarrollen efter all samtalsträning i termin 4.

Vad var bäst med din praktik?

Det var nog just möjligheten till att få utveckla min samtalsmetodik. Samtalen hade oftast inga klara riktlinjer, utan man visste aldrig vart samtalen skulle ta vägen, vilket var spännande och utvecklande.

Vad var svårast?

Det var även det samtalsbiten, då man oftast inte hade några klara strukturer i samtalen, så kunde en strukturerad person som jag få det lite svårt under samtalen ibland. Kuratorsrollen är också ofta lite av en ensamprofession då man inte är omgärdad av andra socionomer, utan samarbetar mest med andra professioner. Det kunde vara lite svårt att hitta sin plats i organisationen.

Vad av det du lärt dig under utbildningen hade du mest nytta av under praktiken?

Svårt att säga rent konkret, men man har väl utvecklat ett visst förhållningssätt under utbildningens gång som man tagit med sig. Sen vill jag tro och hoppas att samtalsmetodiken från termin 4 gav iaf några verktyg även om det såklart var skillnad på att träna på samtal med klasskompisar och att möta en människa med en livshotande sjukdom.

Hur kom du i kontakt med din praktikplats?

Genom skolan blev jag tilldelad min praktikplats och fick kontaktuppgifter till mina handledare, jag ringde dem och bestämde tid för ett möte där vi stämde av att allting kändes rätt både från min och deras sida.

Vilka nya erfarenheter och kunskaper har du fått med dig?

Lärt mig mycket om hur sjukvårdsorganisationen fungerar, även fått lite basic medicinsk kunskap, något jag förstod var viktigt att sätta sig in i på den kliniken man var på då patienterna naturligtvis ofta vill prata om sin hälsosituation. Det underlättade i samtalen att ha lite koll på olika medicinska termer. Annars fortsätter jag att tjata om samtalsbiten och att jag känner att jag har utvecklat den ^^

Är det något du skulle kunna tänka dig att jobba med i framtiden?

Jag kan absolut tänka mig att arbeta som sjukhuskurator i framtiden, även om jag gärna också skulle vilja prova på mer arbeten där man arbetar med andra socionomer i sitt dagliga arbete och har ett liknande tänkesätt i hela organisationen.

Mickanintervju

Mikaela Wärmegård går sista terminen på Sopis och hade sin praktik i Kävlinge hos en skolkurator. Hennes favoritgodis är lakritspipor!

– Jag var på Korsbackaskolan och Olympiaskolan i Kävlinge tillsammans med en skolkurator.  Jag hade som önskemål att få praktisera som skolkurator då jag ville få mer erfarenhet av att hålla i samtal och arbeta med barn och ungdomar.

Vad var dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
Mina arbetsuppgifter var främst stödsamtal med enskilda elever och klassarbete i form av att hålla tjejgrupper. Mycket tid gick också till möten med elevhälsoteam och elevhälsokonferanser.

Vad kändes viktigast under praktiken?

Det som kändes viktigast var att elever skulle känna sig trygga i skolan och att arbeta med antimobbning.

Vad var bäst med din praktik?

Det som var bäst med min praktik var att jag tidigt fick hålla i egna stödsamtal. Jag fick även delta i alla möten och samtal min handledare ledde.

Vad var svårast?

Det som var svårast var att hinna skapa goda relationer med de elever jag träffade. Det var främst i slutet av terminen som jag började lära känna eleverna bättre på skolan. Det var även svårt i början hur jag skulle hantera mobbningsärenden.

Vad av det du lärt dig under utbildningen hade du mest nytta av under praktiken?

Det jag hade mest nytta av var det grundläggande tankesättet vi får under utbildningen och att se saker ur olika perspektiv samt de olika samtalsövningar vi har haft.

Hur kom du i kontakt med din praktikplats?

Det var genom socialhögskolan som jag kom i kontakt med praktikplatsen.

Vilka nya erfarenheter och kunskaper har du fått med dig?

De erfarenheter jag tar med mig främst är hur det är att arbeta med barn och ungdomar och att det kan vara utmanande att vara ensam i sin yrkesroll på en arbetsplats.

Är det något du skulle kunna tänka dig att jobba med i framtiden?

När man arbetar som skolkurator har man ofta stort handlingsutrymme för hur man väljer att arbeta. Det krävs att man är trygg i sin yrkesroll och kan stå upp för sina synsätt gentemot övrig personal. Jag kan tänka mig att arbeta som skolkurator då jag verkligen tycker om att jobba med barn och ungdomar men skulle först vilja arbeta på en plats där man har kollegor med socionomexamen så att man kan utvecklas och lära av varandra.

mariaintervju

Maria Olsson hade sin praktik förra terminen och var på socialtjänsten i Sjöbo. Laktris är hennes absoluta favogodis!

– Jag var på socialtjänsten i Sjöbo inom Barn & Familj samt Ekonomiskt bistånd. Mitt önskemål till skolan om praktikplats var socialtjänsten. Jag ville få en inblick i verksamheten då mycket av det sociala arbetet utgår därifrån.

Vad var dina huvudsakliga arbetsuppgifter?

Mina arbetsuppgifter var främst dokumentation, klientmöten och samverkan med andra myndigheter.

Vad kändes viktigast under praktiken?

Det kändes viktigast att ge ett bra bemötande gentemot brukaren då maktobalansen är påtaglig i arbete som innefattar myndighetsutövning.

Vad var bäst med din praktik?

Det var möjligt att öka ansvaret på mig som kandidat successivt då det finns allt från mindre administrativa arbetsuppgifter till större möten vilket jag upplevde positivt. Mina erfarenheter är att det finns en balans mellan självständigt arbete och samarbete/stöd i arbetsgruppen. Det kan dock bero på att jag var i en mindre kommun.

Vad var svårast?

Det svåraste var att inse att jag inte behöver kunna allt som arbetet innebär utan att det finns goda hjälpmedel i riktlinjer och hos erfarna kollegor.

Vad av det du lärt dig under utbildningen hade du mest nytta av under praktiken?

Det grundläggande tankesättet som växer fram under utbildningen om människor, bemötande och att se saker ur olika perspektiv.

Hur kom du i kontakt med din praktikplats?

Jag kom i kontakt med praktikplatsen genom Socialhögskolan i Lund.

Vilka nya erfarenheter och kunskaper har du fått med dig?

Sammantaget mycket kunskap om systemet inom socialtjänsten. Processer kring det sociala arbetets utförande.

Är det något du skulle kunna tänka dig att jobba med i framtiden?

Arbetet inom Barn och Familj känns tufft och mycket ansvarskrävande men har givetvis sina positiva sidor. Ekonomiskt bistånd upplevde jag mer intressant och givande än väntat. Jag kan tänka mig att arbeta inom socialtjänsten under några år men kanske inte hela mitt yrkesverksamma liv.

Lindaintervju

Linda Fröjdendahl hade sin praktik på socialtjänsten i Malmö. Hon går nu 7:e terminen på Socialhögkolan och skulle kunna äta köttfärssås och spagetti alla dagar i veckan!

– Jag var på Öppenvårdscentrum som hör till socialtjänsten i Malmö. Öppenvården erbjuder råd – och stödsamtal, FFT, olika behandlingar för ungdomar som har ett impulsstyrt beteende samt stödgrupper för barn till föräldrar med olika typer av problematik. Jag hade önskat behandlande arbete så jag tror att det var därför jag hamnade där!

Vad var dina huvudsakliga arbetsuppgifter?

I början fick jag följa med mina handledare och sitta med på deras samtal med främst ungdomar 12-21 år, ofta med kriminell problematik. Senare under praktiken fick jag också skriva journaler efter samtalen och testa på att ha egna stödsamtal med klienterna som hade kontakt med öppenvården! Jag fick också delta i en barngrupp där kidsen levde i en familj med psykisk ohälsa eller missbruksproblematik.

Vad kändes viktigast under praktiken?

Att få en inblick i hur behandlande socialt arbete fungerar ”på fältet” och träffa ungdomar och familjer med otroligt bred och varierande problematik. Jag gick från en naiv socionomstudent med mycket teoretisk kunskap till att faktiskt förstå hur erfarenhet och praktisk kunskap är så otroligt viktigt i mötet med människor.

Vad var bäst med din praktik?

Variationen på klienter och mina handledare! Jag fick förståelse för hur socialtjänstens olika enheter samarbetar och hur en ofta måste samordna insatser, oavsett om det gäller försörjningsstöd, vuxenenheten, bup, öppenvården eller skolan. En annan sak jag uppskattade var att få se hur fina och positiva barnen och ungdomarna jag träffade var, trots trasslig familjebakgrund eller kriminellt umgänge.

Vad var svårast?

Att vara relativt ung på en verksamhet där många av klienterna endast är några år yngre är en själv, eller där föräldrarna är inblandade. Det blev en utmaning för mig då jag måste utstråla säkerhet och kunskap och visa att jag kan mitt jobb, oavsett hur ung jag än må vara. Jag hade också svårt att hålla mig neutral och lugn till vissa hemska historier jag fick höra då jag märkte hur mycket jag påverkades mentalt och känslomässigt!

Vad av det du lärt dig under utbildningen hade du mest nytta av under praktiken?

Ärligt talat så kan jag inte komma på särskilt många konkreta saker som hjälpte mig på min praktik. Jag hade lite nytta av termin fyra där vi hade samtalsövningar men så fort en hamnar i en ”riktig” situation så försvinner all teori och alla tips jag borde kommit ihåg. Kunskap om socialtjänstlagen, absolut. Hur ärendegången går i en anmälan och vilka insatser som finns för ungdomar och familjer hade jag lite kunskap om men det är först när en får uppleva allt det i praktiken som det verkligen fastnar i minnet. Under vår utbildning uppmanas vi till att reflektera och ifrågasätta mycket, det hade jag absolut störst nytta av!

Hur kom du i kontakt med din praktikplats?

Praktikplatssamordnaren föreslog praktikplatsen för mig.

 

Vilka nya erfarenheter och kunskaper har du fått med dig?

Jag har fått stor kunskap i vilka behandlingsformer öppenvården har att erbjuda, hur brett spektrum av klienter som söker hjälp men också hur svårt det är att motivera familjer och ungdomar till kontakt med socialtjänsten. Nästan allt handlar om relationen mellan behandlaren och klienten, utan en bra allians kommer du ingenstans i samtalen.

Är det något du skulle kunna tänka dig att jobba med i framtiden?

Absolut, dock känner jag att det behövs många års erfarenhet inom socialt arbete innan jag kan ge mig på behandlande arbete som ett jobb på öppenvården innebär.